Allt är så bra.

har varit lite frånvarande här på bloggen, men allt är så bra just nu, jag mår så bra. går inte beskriva. åh vad töntig jag låter när jag skriver detta men det är faktiskt sant. man säger att man mår bra men man egentligen har det jobbigt med vissa saker. 

självklart har alla de jobbigt med något. men det överstiger inte min glädje, de finnns inte på kartan, på ett bra sätt. 

har mina vänner runt omkring mig, vet inte vad ja skulle göra utan dem. de blir liksom blir något mer i vardagen när dem är i närheten. 

jag försöker varje dag att bita ihop och ta tag i varje pluggdel. det är inte lätt men jag är glad att jag i alla fall försöker. 

min familj, även om vi alla är sämst på att hålla kontakten mellan oss så vet vi att det är bra mellan oss. Ölskar varandra. det har inte alltid varit så men jag är glad att jag har fått mer förståelse och att vi accepterar varandra mer. och att vi faktiskt visar mer nu att vi älskar varandra. 

Jag är glad att jag kan krama min lillebror(aron) varje dag, att jag kan berätta det jobbigaste och det bästa i mitt liv för honom. det har inte alltid varit så. kanske för att du har blivit äldre. 

och även om jag inte träffar storasystern charlotta varje dag, vilket jag gärna önskar att de va så, så har vi bara ett telefonsamtal ifrån, och de kan hålla i flera timmar. ett samtal med onödigt skit till seriöst. jag är glad att jag kan bolla tankar med dig och att dina råd är mer lovande att höra nu än för ett år sedan. då jag hatade dina råd. 

storebror petrus, så lika. alltid varit en bror jag sett upp till. de skulle inte kunna gå att hata dig. 

alexandra, min största storasyster. jag kan bara säga att jag älskar dig och alla borde ha en sådan syster som dig, för du är så bra. du vill ens bästa och om dy ser något som ligger snett tar du tag i det på en gång. inte kan du låta något gå snett utan att du har försökt att rätta till det. du stormar in för att du vill ens bästa, för att du älskar en. 

mor och far, love till er. 

resten av mina storebröder, även om ni har egna familjer så ser man att ni älskar mig ändå. och att det går att prata med er. även om kontakten mellan oss suger så vet man ändå. och det är skönt. 

vet inte men allt blir så bra, kanske för att man växer upp, man liksom inte är 16 år längre, då allt var emot en. men jag känner mig fortfarande som en liten plutt framför er. men denna gång  ser jag er som syskon och familj som ÄLSKAR mig och inte hatiska domare som ville de sämsta med mig. 

nu flög mina tankar iväg igen, men denna gång på den positiva vägen.

nu blir det åka till stan och äta årets första glass med vännerna.  bra dag.